Dynäs II

Ideella Föreningen Dynäs II

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Historik

”Befälhavaren uppå bogserbåten han på Ångermanälven”, så lyder refrängen på en slagdänga från 1960-talet sjungen av Leppe Sundevall. Det var på den tiden när många sågverk, massafabriker och timmersortering med tillhörande flottning pågick för fullt i Ångermanälvens nedre del från Härnösand och upp till Sandslån.

Ångermanälvens nedre dalgång som även benämns ”Ådalen” har alltid haft ett överskott av resurser vilket under medeltiden utnyttjades av den centrala kungamakten. I Torsåkers pastorat fanns en fogdeborg ”Styresholm” som övergavs troligen före Engelbrektsupproret, den finns inte omnämnd efter år 1423 i dåtidens skriftväxling.

På 1600 och 1700 talen anlades järn och glasbruk trots att inga råvaror fanns för framställning av vare sig järn eller glas men väl i form av energi i de outnyttjade skogarna för träkolsframställning.

I mitten av 1800 talet förändrades livsvillkoren radikalt för Ådalens befolkning på grund av främst två orsaker. Det var Laga skifte som kom att bli en kulturrevolution för hela Sveriges befolkning och slog sönder en tidigare gällande världsbild och livsåskådning. Folk börjar flytta från landsbygd till industrisamhällen för att klara sin försörjning, många väljer att emigrera till Amerika.

Från Ådalen emigrerade ett fåtal invånare jämfört med andra bygder i vårt avlånga land, detta berodde på att Ångermanälvens mynning började kantas av exportsågverk som ropade efter arbetskraft. Från att endast ha varit del av en nationell ekonomi tar Ådalen plats i ett internationellt sammanhang. Det är framförallt industrialismens utveckling i England och nere på kontinenten som ropar efter sågade trävaror vilkas råvaror fanns i övermått längs Ångermanälvens hela sträckning och biflöden. Industrimän flockades för att anlägga sågverk och köpa upp skog och framförallt skogsmark för framtida försörjning.

Ritning Dynäs Dynäs

1884 byggdes sågverk i Dynäs, ägare Johan Fahlén på Tjälls Gård strax söder om Sollefteå, han var också ägare till Wäija sågverk. En dotterson, John Ekman, blev tidigt faderlös och bodde hos släktingar i Hammar, han fick tidigt sin första inskolning i trävaruhantering vid Dynäs såg av sin morbror. Efter genomförda läroverksstudier i Härnösand samt en del privat ekonomiutbildning startade John Ekman som 24-åring en grossistfirma för trävaruhandel i Härnösand som han drev mycket framgångsrikt. 1907 var han majoritetsägare i Dynäs Såg AB efter uppköp av släktens aktier, 1908 ägde han även Wäija Såg AB. Det stundade nya tider i Wäija/Dynäs.

1910 levererades den nybyggda bogserbåten DYNÄS en vacker skapelse från Härnösand Mekaniska Verkstad & Varv med styrhytt, kaptenshytt och relingsräcke av teak. Över styrhytt och kaptenshytt ett soldäck med dubbelkommando (styrplats) för kapten längst fram.
Måtten var/är 20,4m lång, 4,36m bred och ett djupgående på 2,4m, den maskinella utrustningen var en ångmaskin på 140hk, hon var även på den tiden snabb vid gång på lätten.

Båten var redan från början avsedd att förutom bogsering även kunna tjänstgöra som rekreations och representationsbåt. På bilden ovan tjänstgör den tydligen som fritidsbåt med tanke på damen i vit blus på soldäck och herrn i hög hatt stående under livbåten.

Dynäs II Dynäs II Dynäs II

1911 gifter sig John Ekman med Ulla Böving från Skåne, paret Ekman kom att bli mycket omtyckta i Wäija/Dynäs.

John Ekman var framsynt och ville satsa i Ådalen, 1913 byggde han en sulfatfabrik i Wäija som också blev pappersbruk, det var länge Sveriges nordligaste pappersbruk.
Detta år var 5000 personer anställda i sågverken som tillhörde Härnösands Trävarudistrikt vilket Dynäs och Väja gjorde. De producerade tillsammans 900.000m3 sågade trävaror vilket var dubbelt så mycket som produceras i vår tid, år 2007 sågades inom samma region 440.000m3 på tre sågverk. Graninge såg brann ner i februari 2008 och kommer inte att byggas upp igen vilket innebär att det endast finns två sågverk kvar i distriktet.

Dynäs II Dynäs II Dynäs II

Första världskriget bröt ut med allt vad det innebar i minskad import och export för industrin. 1919 var exportmarknaden för sågade trävaror för att använda ett modernt uttryck ”stendöd”, vilket var problematiskt för Ekman som gjort investeringar vilka blivit dyrare än beräknat i sina industrier. Året efter samlade John Ekman sina anställda på järnvägsstationen där han vädjade till dem att gå med på en lönesänkning för att rädda bolagen, han lovade att de skulle bli återbetalade så fort det blev bättre tider, ett löfte som han höll. Skogsbruket var misskött vilket innebar att det var brist på grovt timmer, istället för plank sågades bräder som gav sämre inkomster. Många mindre sågverk tvingades lägga ner under 1920-talet Massaindustrin hade däremot användning av klent virke som råvara. Tio år efter mötet på järnvägsstationen i Väja hade han även aktiemajoriteten i Svanö AB som hade ett mycket stort skogsinnehav.

John Ekman blev Fransk vice Konsul, en titel som han och alla andra kom att använda sig av. Konsul Ekman inspekterade dagligen sina industrier, ofta till häst men också med båt.

Wäija/Dynäs och Svanö industrier var välskötta och lönsamma företag vilket återspeglade sig på bl.a. DYNÄS som byggts om en aning och blev ännu vackrare än förr, men nu med tillägget II efter som det fanns en större båt inom företaget.

Dynäs II Dynäs II Dynäs II

DYNÄS II var Konsulns ögonsten. Det berättas att när de när de låg och drog på kusten utanför Örnsköldsvik kom bud med en fiskare att de skulle hämta familjen Ekman med gäster för transport till Åbord. Det var bara att lägga fast släpet i någon skyddande vik och skynda hem till Väja. Under resan putsas och rustades det för representationsuppdrag.

Ebba Mannerfelt, familjen Ekmans yngsta dotter berättade sommaren 2008 om en representation utöver det vanliga år 1934, nämligen en lunch ombord på DYNÄS II med HM Kronprins Gustav Adolf och Kronprinsessan Louise som gäster. Ebba berättade att hon och hennes äldre syster dagen till ära hade nya klänningar och hattar. När gästerna anlänt på fördäck och det blev storasyster Kerstins tur att hälsa på Kronprinsen så blåste hennes hatt av när hon neg, varpå Kronprinsen genast sprang iväg akterut för att rädda hatten.

Väl i salongen så bjöd Konsulinnan på strömming vilket ansågs väl djärvt med tanke på gästernas dignitet. Denna meny visade sig vara ett lyckat val, för när menyn presenterades så utbrast Kronprinsessan förtjust att det skulle bli gott med strömming därför att de ätit lax ett flertal måltider i rad.

Det är många historiskt kända personer som varit gäster ombord i DYNÄS II som exempel kan nämnas Lubbe Nordström, som ofta deltog i jaktutflykterna till Ulvön.

Kronprinsparet

1946 firade Dynäs AB 50-årsjubileum då många trotjänare blev premierade.

Konsul John Ekman avled efter en tids sjukdom den 24 januari 1949, det berättas att när den första bilen i begravningsföljet nådde Ytterlännäs kyrka hade inte den sista lämnat Wäija Herrgård.
Han var den siste självägande brukspatronen tillika stor industriledare boende i Ådalen som på plats ledde sina industrier.

DYNÄS II motoriserades 1955 samt byggdes om en del, bl.a. höjdes styrhytten över soldäck. När den första gången återvände till Väja efter motoriseringen rände den in i träkajen nästan en halv meter. Det var omkastningen som var orsaken, den var lite långsammare än backmanöver med ångmaskin. Den nya motorn en Skandia ger 240hk vid fullt pådrag som är 350 varv/min. Motorn har 100 liters cylindervolym och väger 10 ton, den har omkastning vilket innebär att motorn måste gå backvarv vid backmanöver. Alla som gjort en tilläggning förstår att det ställer noggrann planering vid en dylik manöver, för tänk om det blir motorstopp när den skall startas om för backgång.

Dynäs Dynäs Dynäs

Efter motoriseringen fick båten namnet DYNÄS igen, många tyckte att ombyggnaden var ful och menade att det var tur för de som fattat detta beslut att Konsuln inte längre var i livet för de skulle troligtvis tvingats lämna företaget.

Familjen Ekman sålde så småningom företaget, en ny och mycket större bogserbåt levererades i början av 1960 talet med namnet JOHN EKMAN som fortfarande tjänstgör i Ångermanälven med ny ägare men nu främst som isbrytare vintertid.

DYNÄS stretade och drog timmer hela 1960 och 70-talet men 1980 var det slut. Under denna 20 års period hade 8 massafabriker lagts ner i Ådalen samt sorteringsverket i Sandslån.

Svanösundet Dynäs Dynäs

DYNÄS bytte ägare ett antal gånger innan Kramfors Kommun 1988 köpte båten för att rädda den åt eftervärlden. 1996 sjösattes den igen efter ett ALU-projekt, motorn var dock inte i funktion. År 2000 nu med namnet DYNÄS II igen hade även motorn kommit igång efter att ha stått stilla i 20 år.

Dynäs Dynäs Dynäs II

Kommunen överlät 2005 DYNÄS II till Ideella föreningen DYNÄS II med säte i Svanö där hon klassas om till fritidsskepp.

Mellan åren 2007 och 2010 har en grundlig renovering av motorn gjorts liksom salong, styrhytt och förpik, arbete med akterskans lär däremot pågå något år till. Föreningen har satt som mål att vid båtens 100 årsjubileum år 2010 då skall skicket vara det samma som 1960 och 70-talen när DYNÄS II fungerade klanderfritt.

Dynäs II Dynäs II Dynäs II